Schellackstommen – Immateriellt kulturarv
Kunskapen om tekniken och tillverkningen av schellackstommen är världsunik och finns kvar i Sverige tack vare vår kontinuerliga årliga produktion på Franzéns Hattmakeri. Men lika världsunik är också kunskapen om alla de hattmodeller uppbyggda på schellackstommen som har förts vidare från hattmakarmästare till hattmakargesäll. Ännu en gång är det bevisat att traditionen med Gesällbrev och Mästarbrev har varit helt avgörande för att kunskapen om hela hattmakaryrket förts vidare och inte bara delar av yrket.
Världsunikt hantverksarv
Framställningen och uppbyggnaden av schellackstommen måste bevaras och skyddas. Det handlar inte bara om materialen som stommen ska tillverkas i utan också hur vattenlacken och spritlacken ska tillverkas. Lackerna och stomväven ligger till grund för både nytillverkning och restaureringstekniker inom vårt hattmakeri.
Försvinner kunskapen om hur en korrekt schellackstomme ska tillverkas går kunskapen om tillverkningen av alla hattmodeller uppbyggda på en schellackstomme i graven. Vi kommer aldrig att kunna tillverka en doktorshatt, cylinderhatt i felb, en hög hatt klädd med melusin, en grå hög hatt, bicorne, chapeau-bras eller chapeau-claque igen.
Tillverkningstekniken är en del av ett hantverksarv som måste skyddas. Vi stöttar därför Sveriges Hattmakare Förening i arbetet för att tillverkningen av schellackstommen ska bli erkänd som ett officiellt immateriellt kulturarv.
Schellackstomme
Hattmakeriets själva ryggrad är schellackstommen och tillverkningen av alla modeller av höga hattar uppbyggda på densamma.
Hattens stomme tillverkas i flera steg där varje del i tillverkningsprocessen avgör kvaliteten och stabiliteten på schellackstommen.
Hos oss finns det inga halvfabrikat. Alla material till stommen tillverkas enligt samma tekniker och recept som på 1800-talet. Alla förberedelser inför tillverkningsprocessen utförs helt i vårt eget hattmakeri.
Schellack
Schellack i olika former används genomgående i schellackstommens tillverkningsprocess. Schellack är en förädlingsprodukt av lacca, ett harts som bildas då lacksköldlusen suger sav från olika ostindiska, mjölksaftförande träd.
Till skillnad från andra hartser är hartsen från lacca inte en aromatisk syra utan en fettsyra. Laccan utsöndras från lössen och omhöljer både insekter och ägg samt hårdnar till en röd skorpa, vilken ofta täcker hela grenar. Förr ansåg man att det var ett växtämne som utsipprade efter sköldlusens stick, men idag vet man att lacca är en direkt produkt av lacksköldlusens ämnesomsättning.
Vätskan hårdnar och kan sedan knackas ned. Skorporna sönderfaller därvid i små korn som ger kornlack, så kallad råschellack. Råschellacken genomgår därefter en reningsprocess vid vilken det utvinns olika typer av schellack. Lacksköldlusens latinska namn är Laccifer lacca.
Lakansväv, gasväv & bomulls canvas
Till stomväven använder vi lakansväv och gasväv i 100 % bomull. Till schellacksbrättet används 100 % bomullscanvas.
Både oblekt och blekt lakansväv eller gasväv kan användas i vår produktion. Det är viktigt att väven är av högsta kvalitet och inte har några ojämnheter.
Tyget får inte vara färgat eller behandlat på ett sätt som påverkar vävens kvalitet. Det är dessa materialkrav som krävs för att säkerställa kvalitén på stomväven.
Vattenlack
Det finns två lacker som används inom alla tillverkningsmoment. Den ena lacken kallas för vattenlack. Det är en lösning bestående av schellack, ammoniak, vatten och terpentin.
Ingredienserna kokas ihop i vårt hattmakeri tills vattenlacken fått exakt rätt densitet. När lacken svalnat doppas bomullsväven i vattenlacken.
En korrekt tillverkad vattenlack ligger till grund för hur kvaliteten på stomväven blir och i slutändan även kvaliteten på den färdiga schellackstommen.
Det är viktigt att vattenlackens densitet är korrekt samt att den inte har skurit sig och tappat schellacken.
Spänna stomväv
När bomullsväven doppats i vattenlacken spänns väven upp på spännramar för torkning. Vävarna spänns upp i ett helt stycke på våra spännramar här i verkstaden.
När väven har torkat skär vi ut delarna till schellackstommen efter mallar som gjorts i förväg. Dessa delar fogas sedan ihop till en kulle med hjälp av varma stomjärn över en femdelad hattstock, vilken motsvarar kundens exakta huvudstorlek och hattens form.
Kvaliteten på stomväven beror dels på bomullsvävens och vattenlackens kvalitet men också på hur stomväven spänts upp på spännramen.
Inkorrekt tyg, dålig vattenlack och en felaktigt spänd väv påverkar kvaliteten på stomväven samt slutresultatet av schellackstommen.
Schellacksbrätte
Schellacksbrättet tillverkas av bomullscanvas och gasväv. Till skillnad från stomväven som doppas i vattenlack, smälts schellacken direkt in i brättesväven med hjälp av varma stomjärn.
När schellacken smälts in i tyget och är klar måste brättet svalna. Efter att brättet svalnat monteras kullen och brättet ihop med hjälp av varma stomjärn.
Ett felaktigt tillverkat schellacksbrätte gör att brättet blir instabilt, vilket direkt försämrar kvaliteten på schellackstommen.
Spritlack
Den andra lacken inom hattmakeri kallas spritlack. Den består av sprit och schellack. Enkelt förklarat är det hattmakarens lim. Lacken används även för att tillverka spritlacksremsor.
Spritlacksremsorna tillverkas av gasväv och spritlack. När spritlacksväven torkat skärs remsor ut. Spritlacksremsan fungerar som en förstärkning över fogarna på schellackstommen.
Vilken densitet spritlacken ska ha beror helt på i vilket moment lacken ska användas. Kvaliteten på spritlacksremsorna ligger till grund för schellackstommens stabilitet.
Stomjärn
Delarna till stommen sammanfogas med hjälp av varma stomjärn. Stomjärnen kan till synes se ut som stora metallklumpar men de är alla olika och har sina specifika funktioner.
För att kunna lyfta de heta järnen använder vi ett läderklätt metallhandtag som kallas för handske.
Det välvda stomjärnet används till sidan men även vid tillverkning av schellacksbrättet. Det platta stomjärnet används till platten och schellacksbrättet.
Det mindre stomjärnet används när brätteskanten facioneras och pressas jämn.
